Ålands offentliga finanser

Det meddelas i lokaltidningarna idag att lågkonjunkturen börjar tära på sparpengarna.
Finansminister Mats Perämaa meddelar att budgeten för år 2012 troligen kommer att visa på ett underskott om 88 miljoner Euro. Då är också troligen fonderade sparpengar slut.
Då får finansministern gå till bankerna med mössan i handen och man får troligen låna.
Men om det går back i många år så måste man ta till landskapsskatt och vi skattebetalare dra vårt strå till stacken. Vissa förståsigpåare menar att lågkonjunkturen är bara i sin linda ännu alla industriländer dras med svåra underskott tex Japan 220 % av BNP på minus.
Herr Perämaa har inte en bra ryggsäck att överlämna till nästa finansminister och vem vill vinna nästa års val såsom finanserna ser ut. Hela det gamla gardet behöver bytas ut till nya krafter. Man skulle få sitta högst en period i lagtinget så att så många förmågor som möjligt får visa sina bästa sidor.
Jag har hört politiker skrävla om att klumpsumman gav överskott på 200 miljoner mark per år på 90-talet, med resultatet i handen så måste man nog konstatera att det var ett politiskt misstag av de åländska politikerna att gå med på klumpsumma. Man trodde säkerligen då att det skulle ge Åland en friare ekonomi. Kan det gå likadant med övertagande av skatte-behörigheten kan man fråga sig.
Den nuvarande regeringen borde ju för två år sedan gjort sig av med 200-300 tjänstemän i den offentliga förvaltningen, men det är dom för politiskt fega till. Man har ju hört rykten om att tex. näringsavdelningen har ca 60 tjänstemän, varav en handlägger sjöfarten som är en av Ålands huvudnäringar. Det skulle vara intressant att göra en arbetstidsstudie på de övriga tjänstemännen.
Vad beträffar Mariehamns stad så kommer det väl att gå likadant, alldeles för stor kostym.
Lösningen för Ålands del är ju att folk liksom på 1700-talet vid stora ofreden far till Sverige.
Sveriges arbetsmarknad med sina 9 miljoner innevånare kan sluka några hundra tjänstemän från Åland.