söndag 3 februari 2013

Atomkrig



Jag var redan på femtiotalet rädd för att stormakterna skulle bekämpa varandra med atomvapen som det kallades då, numera kärnvapen.
Rädslan har förstärkts under hela livet därför att kärnvapen spridits i rask takt till många stater.
Ingen vapensort har lämnats oanvänt av människan i historien, alla typer har använts för att förgöra ”fienden”.  Tanke - varför uppstår fiendskap mellan människor, så stark att man är tvungen att döda andra människor.
Läser man människans historia så har fiendskap vuxit fram i olika världsdelar och ett folkslag har blivit dominant i sin del av världen.
Det är först i våra dagar som den tekniska utvecklingen har nått en sådan nivå att raketer med kärnvapenspetsar kan sändas vart som helst i världen och det med precision.
Enligt min mening så är inte klimathotet det största hotet mot människan, även om det är stort så är nog arsenalen av kärnvapen det som människan har störst rädsla för.
Konstigt nog hör man inte så mycket om den rädslan trots att den är överhängande.
För mig är det också en risk med den tekniska utvecklingen i världen tex kan man åstadkomma en kedjereaktion i atmosfären eller i havet som okontrollerat sprider sig och förgör jordklotet. När man läser om de krafter som finns i nebulosor i rymden och dylikt så har man nog anledning att vara rädd.
Det är många människor som uttalar att människan inte är så dum att man startar ett atomkrig men det tror inte jag, människans hjärna är inte bättre än de djur vi är.
Snart har många stater sk drönare och kan utan risk för egna liv utsätta andra för kärnvapen.
Läs vad jag sagt ovan, ingen vapenuppfinning har lämnats oprövad ännu av människan.
Du sköna galna värld !

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar