Den svarta ekonomin är ett gissel i byggnadsbranschen uppger Matti Harjuniemi i HBL.
Bedrägerierna består av beställningsbedrägerier, handel med kvitton, momsbedrägerier, och annan skattebrottslighet.
Sextio procent av den svarta ekonomin inom byggnadsbranschen handlar om arbete som utförs olagligt, uppges det.
Kommentar: varje skatteeuro som inte redovisas och betalas in till statskassan får vi i stället betala genom höjd skatt.
I en interpellation till Finlands riksdag anges att teknologiindustrin och servicebranschen har samma problem och hotar att sprida sig till den offentliga servisen.
lördag 20 november 2010
Ålands offentliga finanser
Det meddelas i lokaltidningarna idag att lågkonjunkturen börjar tära på sparpengarna.
Finansminister Mats Perämaa meddelar att budgeten för år 2012 troligen kommer att visa på ett underskott om 88 miljoner Euro. Då är också troligen fonderade sparpengar slut.
Då får finansministern gå till bankerna med mössan i handen och man får troligen låna.
Men om det går back i många år så måste man ta till landskapsskatt och vi skattebetalare dra vårt strå till stacken. Vissa förståsigpåare menar att lågkonjunkturen är bara i sin linda ännu alla industriländer dras med svåra underskott tex Japan 220 % av BNP på minus.
Herr Perämaa har inte en bra ryggsäck att överlämna till nästa finansminister och vem vill vinna nästa års val såsom finanserna ser ut. Hela det gamla gardet behöver bytas ut till nya krafter. Man skulle få sitta högst en period i lagtinget så att så många förmågor som möjligt får visa sina bästa sidor.
Jag har hört politiker skrävla om att klumpsumman gav överskott på 200 miljoner mark per år på 90-talet, med resultatet i handen så måste man nog konstatera att det var ett politiskt misstag av de åländska politikerna att gå med på klumpsumma. Man trodde säkerligen då att det skulle ge Åland en friare ekonomi. Kan det gå likadant med övertagande av skatte-behörigheten kan man fråga sig.
Den nuvarande regeringen borde ju för två år sedan gjort sig av med 200-300 tjänstemän i den offentliga förvaltningen, men det är dom för politiskt fega till. Man har ju hört rykten om att tex. näringsavdelningen har ca 60 tjänstemän, varav en handlägger sjöfarten som är en av Ålands huvudnäringar. Det skulle vara intressant att göra en arbetstidsstudie på de övriga tjänstemännen.
Vad beträffar Mariehamns stad så kommer det väl att gå likadant, alldeles för stor kostym.
Lösningen för Ålands del är ju att folk liksom på 1700-talet vid stora ofreden far till Sverige.
Sveriges arbetsmarknad med sina 9 miljoner innevånare kan sluka några hundra tjänstemän från Åland.
Finansminister Mats Perämaa meddelar att budgeten för år 2012 troligen kommer att visa på ett underskott om 88 miljoner Euro. Då är också troligen fonderade sparpengar slut.
Då får finansministern gå till bankerna med mössan i handen och man får troligen låna.
Men om det går back i många år så måste man ta till landskapsskatt och vi skattebetalare dra vårt strå till stacken. Vissa förståsigpåare menar att lågkonjunkturen är bara i sin linda ännu alla industriländer dras med svåra underskott tex Japan 220 % av BNP på minus.
Herr Perämaa har inte en bra ryggsäck att överlämna till nästa finansminister och vem vill vinna nästa års val såsom finanserna ser ut. Hela det gamla gardet behöver bytas ut till nya krafter. Man skulle få sitta högst en period i lagtinget så att så många förmågor som möjligt får visa sina bästa sidor.
Jag har hört politiker skrävla om att klumpsumman gav överskott på 200 miljoner mark per år på 90-talet, med resultatet i handen så måste man nog konstatera att det var ett politiskt misstag av de åländska politikerna att gå med på klumpsumma. Man trodde säkerligen då att det skulle ge Åland en friare ekonomi. Kan det gå likadant med övertagande av skatte-behörigheten kan man fråga sig.
Den nuvarande regeringen borde ju för två år sedan gjort sig av med 200-300 tjänstemän i den offentliga förvaltningen, men det är dom för politiskt fega till. Man har ju hört rykten om att tex. näringsavdelningen har ca 60 tjänstemän, varav en handlägger sjöfarten som är en av Ålands huvudnäringar. Det skulle vara intressant att göra en arbetstidsstudie på de övriga tjänstemännen.
Vad beträffar Mariehamns stad så kommer det väl att gå likadant, alldeles för stor kostym.
Lösningen för Ålands del är ju att folk liksom på 1700-talet vid stora ofreden far till Sverige.
Sveriges arbetsmarknad med sina 9 miljoner innevånare kan sluka några hundra tjänstemän från Åland.
fredag 12 november 2010
Mögeltalko
Jag måste tyvärr konstatera att jag som vanligt inte får något svar på min fråga i pressen om man tänker ordna något fukt- och mögeltalko för oss på Åland lika som medborgarna på fastlandet har fått.
Till min förskräckelse har jag upptäckt att den sk. nivågarantilagen är på förslag till att slopas av Lagtinget. Hur har man kommit på ett sånt dumt förslag, men jag får säga som Jacob Söderman, det är inte olagligt att komma med dumma förslag.
Kapas vår livlina?
Det är enligt min åsikt alldeles galet, det borde föreslås att lagen utvidgas till att gälla hela fältet.
Vi finska medborgare på Åland har idag mycket sämre förmåner än finska medborgare på fastlandet vad gäller och som jag känner till
1. vi har inte erbjudits något fukt- och mögeltalko
2. vi har betydligt sämre förmåner vad gäller sanering av hälsovådliga bostäder sk. mögelhus
3. vi har mycket sämre förmåner vad gäller allmän tandvård
Det finns säkert många fler exempel som inte jag känner till men troligen är det inom hälsovården där det brister.
Om inte inrikesministeriet reagerar på denna diskriminering så måste något internationellt fora ta sig an detta.
Alla kloka och förståndiga ålänningar måste nu mobilisera för att få en ny, mera omfattande nivågarantilag om den nuvarande slopas. Ett slopande är ett stort hån mot Alarik Häggbloms och Sune Carlssons livsverk anser jag.
Till min förskräckelse har jag upptäckt att den sk. nivågarantilagen är på förslag till att slopas av Lagtinget. Hur har man kommit på ett sånt dumt förslag, men jag får säga som Jacob Söderman, det är inte olagligt att komma med dumma förslag.
Kapas vår livlina?
Det är enligt min åsikt alldeles galet, det borde föreslås att lagen utvidgas till att gälla hela fältet.
Vi finska medborgare på Åland har idag mycket sämre förmåner än finska medborgare på fastlandet vad gäller och som jag känner till
1. vi har inte erbjudits något fukt- och mögeltalko
2. vi har betydligt sämre förmåner vad gäller sanering av hälsovådliga bostäder sk. mögelhus
3. vi har mycket sämre förmåner vad gäller allmän tandvård
Det finns säkert många fler exempel som inte jag känner till men troligen är det inom hälsovården där det brister.
Om inte inrikesministeriet reagerar på denna diskriminering så måste något internationellt fora ta sig an detta.
Alla kloka och förståndiga ålänningar måste nu mobilisera för att få en ny, mera omfattande nivågarantilag om den nuvarande slopas. Ett slopande är ett stort hån mot Alarik Häggbloms och Sune Carlssons livsverk anser jag.
Fråga till LR
Eftersom jag av egen bister erfarenhet vet att en privatmänniska inte får något svar av myndigheterna på Åland frågar jag såhär i offentligheten. Förtroendevalda politiker och anställda tjänstemän inom förvaltningen är medborgarnas tjänare men tycks betrakta sig som dess herrar.
Fråga till LR:
Tänker man starta ett fukt- och mögeltalko på Åland lika som på fastlandet?
Staten har av skattepengar avsatt 900.000 € för år 2010 för ändamålet. Har Åland fått något av dessa statens pengar eller ingår det i klumpsumman?
Om man inte får pengar ur statens anslag tänker man då anslå egna pengar ur klumpsumman?
Vi finska medborgare på Åland skall inte behöva bli utan fukt- mögeltalko. Det finns ju en lag på att vi på Åland skall ha samma förmåner som andra finska medborgare, nivågarantilagen, som vi i sista hand måste åberopa med Justitieombudsmannens hjälp.
Fråga till LR:
Tänker man starta ett fukt- och mögeltalko på Åland lika som på fastlandet?
Staten har av skattepengar avsatt 900.000 € för år 2010 för ändamålet. Har Åland fått något av dessa statens pengar eller ingår det i klumpsumman?
Om man inte får pengar ur statens anslag tänker man då anslå egna pengar ur klumpsumman?
Vi finska medborgare på Åland skall inte behöva bli utan fukt- mögeltalko. Det finns ju en lag på att vi på Åland skall ha samma förmåner som andra finska medborgare, nivågarantilagen, som vi i sista hand måste åberopa med Justitieombudsmannens hjälp.
tisdag 2 november 2010
Vindkraft
Jag håller med insändaren i fredagens Nya Åland till fullo. Det är märkligt att jag som för drygt tio år sedan var en vindkraftsvänlig människa, nu förvandlats till en rabiat motståndare.
Detta beror på det sätt som vindkraftsaktörerna bedrivit vindkraftsetableringen på Åland. Som insändaren påtalar så har man skövlat Ålands värdefulla skärgård och som i Knutsboda förstört för människors boende. Nu kan inte jag tyska språket så jag kan inte läsa den rapport som insändaren hänvisar till, men det är nåt lurt med hela vindkraftskarusellen. Den är för dyr att producera och bygga ändå skall vi pådyvlas den med tvång.
Varför det blivit en sån vild utbyggnad på Åland i skärgårdsmiljö är enligt min mening därför att det inte finns en övergripande planering från landskapsmyndigheterna. Skulle det finnas en generalplanering, som inte kan vara svårt för ett litet samhälle som Åland, skulle vindkraften byggas ut i någon öj som är obebodd eller i norrhavet. Ta nu det som Jomala kommun gjort att höghus planerats in i Möckelö och som Mariehamns stadsarkitekt inte hade en aaaning om fastän det är under en kilometer från stadsgränsen till området
Nog borde det vara samordning mellan kommunerna eller under landskapets uppsikt att se till att det finns en samordning.
Det skall inte heller vara privata bolag som tillhandahåller vindkraft, det måste vara samhällets angelägenhet att producera energin. Kan det vara så simpelt att man offrar värdefull miljö för några ynka arrenden till markägare? Skulle min teori stämma så sitter det för många bönder i Lagtinget.
Vi motståndare till det sätt varpå vindkraften byggs på Åland borde slå oss samman till en förening som skulle påverka utbyggnaden i en helt annan riktning.
Detta beror på det sätt som vindkraftsaktörerna bedrivit vindkraftsetableringen på Åland. Som insändaren påtalar så har man skövlat Ålands värdefulla skärgård och som i Knutsboda förstört för människors boende. Nu kan inte jag tyska språket så jag kan inte läsa den rapport som insändaren hänvisar till, men det är nåt lurt med hela vindkraftskarusellen. Den är för dyr att producera och bygga ändå skall vi pådyvlas den med tvång.
Varför det blivit en sån vild utbyggnad på Åland i skärgårdsmiljö är enligt min mening därför att det inte finns en övergripande planering från landskapsmyndigheterna. Skulle det finnas en generalplanering, som inte kan vara svårt för ett litet samhälle som Åland, skulle vindkraften byggas ut i någon öj som är obebodd eller i norrhavet. Ta nu det som Jomala kommun gjort att höghus planerats in i Möckelö och som Mariehamns stadsarkitekt inte hade en aaaning om fastän det är under en kilometer från stadsgränsen till området
Nog borde det vara samordning mellan kommunerna eller under landskapets uppsikt att se till att det finns en samordning.
Det skall inte heller vara privata bolag som tillhandahåller vindkraft, det måste vara samhällets angelägenhet att producera energin. Kan det vara så simpelt att man offrar värdefull miljö för några ynka arrenden till markägare? Skulle min teori stämma så sitter det för många bönder i Lagtinget.
Vi motståndare till det sätt varpå vindkraften byggs på Åland borde slå oss samman till en förening som skulle påverka utbyggnaden i en helt annan riktning.
Miljöstöd
Statens miljöstöd är våra skattepengar. Viking Line kan få 30 miljoner euro av dessa skattepengar. Vad lever vi egentligen i för samhälle. Ta detta att tex mina närmaste släktingar
i Korsholms kommun skall deltaga i finansieringen av en Viking Line färja. När sedan färjan levererar vinst så får dom ingenting, vinsten går till några få aktieinnehavare på Åland.
Rättvist är det inte.
Samma sak är det med bankernas stöd av statens skattemedel. När det går bra så delas vinsten ut till några få aktieägare och när det går dåligt, ja, då skall vi skattebetalare ställa upp med pengar som vi inte får tillbaka.
Lantbruksstödet är också våra skattepengar. Lantbrukarna är i allmänhet borgerliga i sitt tänkande men att vi skattebetalare skall ställa upp med stöd för att hålla dem under armarna är socialism i sin prydno. Nog förstår bönderna detta men vill inte förstå, socialism bara det ger pengar.
Det är ok med lantbruk men dom skall stå på egna ben i ett kapitalistiskt samhälle. Går inte företaget runt så är det kk som gäller. Då köper vi vår föda från u-länderna och bonden får ställa sig i arbetslöshetskön.
Nyheter per den 5.11.2010.
Nu kommer siffror på vad vi skattebetalare betalar i stöd till företag och lantbruket.
Vi betalar 18 miljarder euro av våra skattepengar som stöd. Är det ett kapitalistiskt samhälle eller är det socialistiskt?
i Korsholms kommun skall deltaga i finansieringen av en Viking Line färja. När sedan färjan levererar vinst så får dom ingenting, vinsten går till några få aktieinnehavare på Åland.
Rättvist är det inte.
Samma sak är det med bankernas stöd av statens skattemedel. När det går bra så delas vinsten ut till några få aktieägare och när det går dåligt, ja, då skall vi skattebetalare ställa upp med pengar som vi inte får tillbaka.
Lantbruksstödet är också våra skattepengar. Lantbrukarna är i allmänhet borgerliga i sitt tänkande men att vi skattebetalare skall ställa upp med stöd för att hålla dem under armarna är socialism i sin prydno. Nog förstår bönderna detta men vill inte förstå, socialism bara det ger pengar.
Det är ok med lantbruk men dom skall stå på egna ben i ett kapitalistiskt samhälle. Går inte företaget runt så är det kk som gäller. Då köper vi vår föda från u-länderna och bonden får ställa sig i arbetslöshetskön.
Nyheter per den 5.11.2010.
Nu kommer siffror på vad vi skattebetalare betalar i stöd till företag och lantbruket.
Vi betalar 18 miljarder euro av våra skattepengar som stöd. Är det ett kapitalistiskt samhälle eller är det socialistiskt?
Miserier
Med förvåning tog jag del av lantrådets synpunkter i tidningen om hur mise bör omorganiseras. Jag sympatiserar helt med L.Isakssons synpunkter på förslaget
Om lantrådet är rätt återgiven så innebär det att miseräkningen blir lägre och skattesedeln högre. Vad är det för mening med det.
För femtio år sedan så beskylldes dåvarande sovjet för liknande nollsummespel för att förvilla medborgarna. Men inte trodde jag att ett lantråd i dagens läge skulle sänka sig så lågt, men vi är alla så kloka att vi inte faller i fällan.
Enligt vad jag erfarit så finns det 13-14 tjänstemän på mise i detta nu, helt vansinnigt sjukt.
Sophanteringen på Åland måste omorganiseras så att det blir billigare för oss avnämare. Detta kan enligt mig endast ske genom att man bygger en förbränningsstation för avfall på Åland.
Om lantrådet är rätt återgiven så innebär det att miseräkningen blir lägre och skattesedeln högre. Vad är det för mening med det.
För femtio år sedan så beskylldes dåvarande sovjet för liknande nollsummespel för att förvilla medborgarna. Men inte trodde jag att ett lantråd i dagens läge skulle sänka sig så lågt, men vi är alla så kloka att vi inte faller i fällan.
Enligt vad jag erfarit så finns det 13-14 tjänstemän på mise i detta nu, helt vansinnigt sjukt.
Sophanteringen på Åland måste omorganiseras så att det blir billigare för oss avnämare. Detta kan enligt mig endast ske genom att man bygger en förbränningsstation för avfall på Åland.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
